Jag fattar inte varför nästan alla killar jag möter på bara älskar att jävlas med mig, varför dras alla dessa idioter till just mig? Jag gör klart för en från början att jag är seriös och förväntar mig att den personen jag träffar ska också ska vara det, men hur fan slutar det då? Jo, det slutar med sex som vanligt och sen vill inte personen träffa mig igen. Nu ska jag fan bli ännu hårdare i min mening om vad jag verkligen söker och jag hoppas någon jävel kommer att fatta det! Jag söker inte sex, jag söker något seriöst och långvarigt som inte bara byggs på sex, jag vill inte ses som ett jävla objekt längre! Så ni idioter till killar kan ge upp med att jävlas med mig nu!

MY BODY IS NOT YOUR BATTLEGROUND!!!

Ja som sagt så mår jag mycket bättre nu, har tagit ett ganska stort steg i mitt mående som en del knappt tror på, dom tror att det är bara är för stunden, men folk får tro vad dom vill för den enda som känner mig bäst... är jag själv!

Om ni undrar vad jag har gjort för att lyckas, så kan ni kika in på Zebraforums färdighetslista http://forum.shedo.org/forum/viewtopic.php?f=12&t=457&sid=2e662381ea8bfb52c98154a3a945c36c 

Dom bästa råden från Zebraforum var:

• Prata för dig själv. Beskriv till exempel rummet i detalj.
• Ring en vän och prata om något annat, du kan till exempel be henne berätta vad hon gjort idag.
• Rita av någonting i detalj.

• Storstäda rummet eller huset –hur snabbt kan du göra det?

Och några punkter som jag själv kom på och som passar just mig:

•Gå ut och fotografera.

•Vara med djuren.

• Lyssna på musik när det inte går att sova.

• Försöka att tänka på alla positiva saker som händer istället för alla negativa.

Jag mår bra nu och längtar tills jag ska hämta min lille kisse på onsdag eller torsdag, henne tänker jag behålla för jag har insett nu att jag är kattmänniska, jag trivs mycket bättre med katter. Visst är hon söt? Har inte kommit på något bra namn än, tänkte på Zadora, så det skulle vara skoj om ni hade några förslag på bra namn.

Har fastnat för den här låten just nu!

Jag mår ganska bra nu, allt verkar luta åt rätt håll. I måndags var jag med på bondegruppen och det var skoj, där på bondgården har dom kor, får och hästar, jag klappade lite på fåren och hästarna men korna var jag lite skraj för. Och idag har jag varit på Vallby friluftsmuseum och tagit lite bilder på djuren, min favoritbild blev på den här hästen.

Bilden är tagen med Canon EOS 1000D med 70-300 mm sigmaobjektiv!

En bild från mitt förflutna, var typ 16 år då och bodde i ett LSS-boende i kalmar, jag levde destruktivt så det skrek om det! Jag var ganska ilsken och personalen hade noll koll på vad dom skulle göra när jag skadade mig själv, en av dem bjöd mig på sprit också. Och jag rymde iväg och det blev droger inblandat, jag trivdes verkligen inte i kalmar, ingen ville ha med mig att göra där så då ledde det till att jag hamnade i dåligt sällskap.

Och när jag tänker på detta nu så var det inte alls häftigt att liksom vara i en dimma hela tiden, det kanske kändes häftigt då, men nu känns det bara konstigt att tänka på det fast jag kan känna sug efter droger ibland. Det enda man gillar hos varandra är drogerna när man väl höll på med det, det fanns ingen äkta vänskap eller kärlek fast man trodde det då, man bara utnyttjar varandra för att få droger. Och nu när jag har varit fri från droger i 1,5 år så har jag märkt att mina ''vänner'' inte hör av sig längre, vaför? Jo, för att jag har slutat med droger och dom gillar mig inte lika mycket för det längre, vilket jag skiter i nu för att jag har underbara vänner som inte är destruktiva. Från att ha varit destruktiv så har jag fått en sån jävla kraft och vänt på hela skiten, fast jag kan få mina små dippar ibland där jag bara småskadar mig själv.

Jag fattar fortfarande inte varför ni läser den här bloggen om ni ändå kastar skit på den? Vart vi ni komma? Ni påstår att jag gör detta för uppmärksamhet, men eftersom ni beter er som apor för att ni är bakom en skärm så är det faktiskt ni som vill ha uppmärksamhet och nu tänker jag ge er den genom att skriva detta, men positivt blir det inte! Kära hatare, ni ska ska veta att er patetiska, ynkliga kommentar som skriker efter uppmärksamhet visar bara hur ensamma ni är och så kommer ni att förbli om ni fortsätter i den stilen, ni kan inte föra en vettig diskussion, om det är det ni vill?

Vad är det ni förväntar er av den elaka kommentaren ni skickar? Ska jag liksom börja gråta och gå under för det? Varför läser ni om ni inte gillar det jag skriver? Vet ni vad jag tror? Jag tror ni bara skriker efter uppmärksamhet, som ''Hallå, kolla in mig så tuff jag är!''

Men tuff tror jag knappast ni är som kommenterar så svagt, ja den elaka kommentaren visar bara svaghet, inget annat. Varför gör ni det? Fattar ni inte att jag bara raderar skiten utan att publicera och bara ler stort, när ska det gå in i era skallen att jag inte tar åt mig? Nu skriver jag detta för att ni ska fatta och sluta slösa bort eran tid på att hata folk som ni inte känner! Ni vet inte vad jag har gått igenom så ni kan inte ens uttala er om varför jag är som jag är! 

Har ångest och känner drogsug igen, men jag ska fan låta bli nu! Ska låta bli droger och sluta skada mig själv genom att skära mig själv och ta överdoser av mina egna mediciner och ska sluta lyssna på demonerna. Ska fan bryta loss mig från allt destruktivt nu! Har börjat tro på min egna styrka nu, och inga taskiga patetiska kommentarer kan trycka ner mig, fatta det, jag har min blogg till för att skriva av mig min kamp för att bli fri från allt destruktivt och dela med mig av mina erfarenheter, så ni får tro så mycket ni vill om jag gör det för uppmärksamhet, för det gör jag inte, men men tro vad fan ni vill! Jag kommer att fortsätta skriva här, med eller utan er! Jag vill leva, jag vill bli frisk, jag vill må bra, jag vill älskas och jag vill älska tillbaka!

Och nu börjar allt luta åt rätt håll, jag träffade min handläggare Carina igår och vi kom överens om att jag ska få flytta till ett psykiatriboende, så jag kommer inte att tillhöra LSS längre, och jag hoppas det är sista gången jag flyttar för jag tycker det är ganska påfrestande. Jag ska fan kämpa på som fan nu, ska inte låta något eller någon hindra mig den här gången, jag är stark och det ska jag fortsätta intala mig istället för att lyssna på demoner. En vacker dag ska jag bli helt medicinfri och fri från demoner och allt annat destruktivt!

Nu ska jag försöka sova, imorgon ska jag och mamma iväg och kolla på kattunge som jag kanske ska köpa.