Har flyttat ihop med Tobbe och det känns riktigt bra måste jag säga,känner att jag kan lämna Västerås bakom mig och alla gamla tråkiga minnen som jag haft där och verkligen börja leva mitt liv, trodde aldrig jag skulle komma såhär långt i livet och göra enorma framsteg. Det känns bara bättre och bättre nu och jag ska söka undersköterskautbildning till hösten eller efter årskiftet då jag själv vill hjälpa andra och eventuellt göra en förbättring i vården inom västmanland då många hellre snackar än agerar.

För typ en månad sen fick jag diskbråk en morgon, tydligen någon av ländkotorna som drabbats då mitt ena ben blev halft förlamat, känselbortfall på huden, kunde ej röra tårna, snubblade hela tiden och hade jävligt ont i korsryggen på en punkt som Tobbe kunde känna fram, fick en enorm panik den morgonen när jag skulle resa mig upp ur sängen och Tobbe blev helt jävla förskräckt och vi kom fram först att det kan vara ichias men när jag har läst på lite mer då läkarna i västerås ej tog mig på allvar, fan det känns som läkarna får sina jävla läkarlicens från flingpaketet nu för tiden och akuten i västerås var fan rena skämtet, satt 6 jävla timmar för NOLL hjälp som jag sen fick betala 400 kronor för, läkaren kände inte ens på ryggen och besöket varade i knappt 5 minuter och går ut helt jävla förtvivlad, akuten i västerås är ingen akut längre då dom har skurit ner på det mest för att bygga en jävla entré för någon miljon eller mer, snacka om att tänka med arslet när detkommer till vad man ska lägga pengarna på, väldigt smart ivestering av er nötter LANDSTINGET I VÄSTMANLAND! Ni tar priset för att vara sämst när det gäller vården i  Sverige. Så det kommer inte att finnas som heter vård i framtiden då den blir bara sämre och sämre. Man behöver inte ens vara läkare längre för att veta vad felet kan vara ibland, jag kunde lika gärna skitit i att dra till akuten i västerås istället då det var helt botkastad tid och pengar och fanimej smärta. 

Ni som bor i västmanlands län som har fysiska problem som ej tas på allvar får dra till köping eller så finns det jättebra specialistläkare i Örebro, där sökte jag hjälp en gång och det var fan värt det kan jag säga.

Tack vare internet så behöver man fan inte läkare alltid då man kan ta reda på problemet själv och försöka behandla det själv så gott det går, jag klarade mig den här gången och lät var det inte men slapp ju lägga massa pengar på skitvården i Västerås. Jag är ganska påläst själv inom vårdjuridik och egenvård och jag söker så lite hjälp från vården så länge jag själv kan göra något åt det jag har problem med och har kunnat få fram mina rättigheter som patient när jag söker vård med med juridiska kunskaper och har kunnat vägleda andra också vilket känns jättebra. 

Peace.

En jävla bra låt av Papa Roach som passar
verkligen in på min pappa

There's no money, there's no possessions
Only obsession, I don't need that shit
Take my money, take my obsession

I just want to be heard, loud and clear are my words
Comin' from within, man, tell 'em what you heard
It's about a revolution in your heart and in your mind
You can't find the conclusion,
Life-style and obsession
Diamond rings get you nothing but a life long lesson
And your pocket-book stressin'
You're a slave to the system, working jobs that you hate
For that shit you don't need
It's too bad the world is based on greed
Step back and see, stop thinking about yourself
Start thinking about

There's no money, there's no possession
Only obsession, I don't need that shit
Take my money, take my possession
Take my obsession, I don't need that shit

'Cause everything is nothing and emptiness is in everything
This reality is really just a fucked up dream
With the flesh and the blood that you call your soul
Flip it inside out, it's a big black hole
Take your money, burn it up like an asteroid
Possessions ? they are never gonna fill the void
Take it away and learn the best lesson
The heart, the soul, the life, the passion

There's no money, there's no possession
Only obsession, I don't need that shit
Take my money, take my possession
Take my obsession, I don't need that shit

Money, possession, obsession

Present yourself, press your clothes
Comb your hair and clock-in
You just can't win
Just can't win
The things you own, own you now

Take my money, take my possession
Take my obsession, I don't need that shit

Fuck your money, fuck your possession
Fuck your obsession, I don't need that shit

Money, possession, obsession,
I don't need that shit

Håller på med att skriva en bok just nu som ska vara i utbildningsyfte och har det ska vara om hur det är att vara barn till en narcissistisk förälder och hur det påverkar en då och senare i vuxenlivet, kommer även lyfta fram hjälvhjälp och strategier som kan vara bra och kommer lyfta fram andra viktiga saker i detta ämne.

Det kommer vara min egen livshistoria kortfattat, mina egna teorier och ren fakta.

Nu var det ett tag sedan jag skrev och jag har haft fullt upp och jag har haft kontakt med mina föräldrar en sista gång för att se om det skulle gå bra men det blev samma skit igen och kommer att aldrig ta kontakt med dom igen då torterar jag mig själv annars och Heidi som alltid bryr sig om mig har tyckt att jag aldrig funkat bra med mina föräldrar men hon tyckte det var starkt att jag gjorde ett försök i alla fall och Tobbe har inte sett mig så jävla ledsen och sviken på länge så han började till och med gråta för att han klarar inte av att se mig så ledsen som jag blev.

Heidi hade rätt om det där med mina föräldrar och jag tackar för för att hon alltid bryr sig om mig och vill mitt bästa och jag är glad och tacksam över att jag har Tobbe och vänner som bryr sig, ni vet vilka ni är och ni är guld värda!

    


Skrev en dikt som är om mina föräldrar

"En enkel fråga till er

Enkel fråga vill jag ge er
Varför höll ni på såhär
Och vad har ni vunnit på det?

Har man gått igenom ett liv i misär som barn så borde ni fattat vid det här laget att era plågsamma klor inte kunde ta mig den här gången

Jag har byggt upp den inre styrkan under åren
och har fått mer perspektiv på allt och har lärt mig erat djävulspel ni kör med
Och den här gången vann ni inte min misär

Tänk vad jag har väntat på denna tiden i mitt liv och nu kan jag skratta åt er

Så en fråga till er
Vad hade ni förväntat er?
Ännu en misär?
Eller kanske min död?

I vilket fall som helst så lyckades ni inte
För nu fick jag mer perspektiv på allt och analyserat erat djävulspel och lät inte mig förlora den här gången

Jag styr mitt eget skepp nu och jag väljer att få ha min glädje och människorna i livet och ni existerar inte längre

Ni har sumpat er chans och kommer aldrig få någon igen
Ni är som ni är och ni kommer aldrig få ta del av mitt liv igen"

Peace   

Dikt skriven för exakt två år sen och talar för hur jag mådde då och nu när jag mår så bra idag kan jag knappt tro att jag har lyckats göra ett så stort framsteg i livet, för två år sen trodde jag att jag aldrig skulle få bli omtyckt av någon och kände att mitt liv inte hade någon mening då. Är så jävla stolt över mig själv! 

"Varför existerar jag ens?

Jag har sårat

och jag har blivit sårad.

Jag har alltid funnits där,

men ingen har velat finnas där för mig.

Jag har varit i helvetet och

överlevt det.

Till vilken nytta?

Att kunna förstå och finnas,

men vad har jag fått ut av det själv?

Smärta och ensamhet.

Jag är svår att förstå och

ingen vill ge mig den tiden att kunna förstå mig.

Det är alltid jag som funnits där för andra,

men ingen för mig.

Hela min existens går ut på att hjälpa andra,

i andras ögon kanske jag inte är en

människa med känslor också.

Jag ska bara finnas där och

ingen bryr sig om hur jag känner.

Ni vet inte vad jag blir tvungen att göra för

att kunna stå ut och

för att överleva och klaraav allt i min närhet.

Det har aldrig funnits något

som heter harmoni i mitt liv.

Det enda jag fått känna är smärta och svek.

Jag dränker mig i sprit och lever i en drogdimma,

för att kunna överleva.

Jag vill också känna mig omtyckt för den jag är.

Att någon ser mig!

Jag förväntar mig inget för det leder bara

till besvikelse varje gång.

Jag är nog inte värd mer.

Jag funderar nu på om jag ens är värd livet...

Jag dränker mig själv.

För vad jag än gör så duger det aldrig."

Det är två personer som har funnits vid min sida som betyder mycket för mig och det är min pojkvän Tobbe och min vän P som jag fått lära känna genom Tobbe,  tack för att ni finns! 

Att få må bra, finna någon ljuspunkt och harmoni i livet trodde jag aldrig skulle hända mig, men när jag slutade med alla anipsykosmedicinerna som höll på att göra mig helt kemiskt lobotomerad så började känna mig mer levande, började existera och pussla ihop mitt liv och började bearbeta allt som jag har gått igenom och varit utsatt för här i livet. Jag har lyckats ta igenom dom första faserna i bearbetningen utan någon hjälp, behövde bara att någon skulle lyssna och förstå mig vilket min toppenläkare och min underbara pojkvän gjort för mig och med tiden klarade jag nästa fas som handlar om att erövra en plats i samhället och få känna att jag också existerar och mina känslor är exakt lika mycket värda som alla andras.

Varför skulle jag vara ett undantag och straffas med ensamhet pga andras dumhet och egoism mot mig när jag väl säger ifrån? Jag existerar lika mycket som andra, mina känslor är lika mycket värda som andra och är lika mycket värd att få bli omtyckt av någon, that's it!

Jag må vara förbannat frispråkig och går verklien rakt på sak vad jag tycker och tänker vilket kanske får vissa att backa undan men varför inte se det som något positivt? Eller ska man bara helt enkelt nicka med varandra i allt, hur vill folk ha det egentligen när dom strävar efter ärliga vänner som kan stå för sina åsikter och handlingar i livet? Känns ärligt talat som vi lever i en paradoxalt samhälle.

Jag mår bara bättre för varje dag och har gått ned cirka 30 kilo under 1,5 år.
Bjuder på en bild så får ni se.

I loooove my boots!!!

2,5 år självskdefri och känner inte behovet längre, yeah!